lu.se

Designvetenskaper

Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Vems är ansvaret när luften är fri?

Trots ökad kunskap om att luftburna partiklar skapar hälsoeffekter blir många människor fortfarande allvarligt sjuka av luften de andas på sin arbetsplats. Hälsogränsvärden i arbetsmiljön som är till för att skydda de anställda, verkar inte utgöra ett tillräckligt skydd.

Även i rena miljöer innehåller varje kubikcentimeter av luften vi andas tusentals små partiklar. Dessa partiklar (som vi allmänt benämner ”luftföroreningar”) är orsaken till en mängd kända sjukdomar. Vi som bor i Skåne – där luften är relativt ren – får vårt liv förkortat med i genomsnitt ett halvår på grund av luftföroreningarna utomhus.

Att situationen med förorenad luft i allmänhet är långt värre på arbetsplatser än utomhus har varit känt mycket länge – i hundratals, man kan till och med argumentera i tusentals, år. Det finns en lång rad dödliga sjukdomar vars namn är baserade på arbetsplatsexponeringar av olika partiklar, trots det tillåter vi fortfarande mycket högre halter av farliga luftföroreningar på arbetsplatser än i utomhusluften. Varför är det så? Vems är ansvaret när ingen kan äga luften? Kan vi göra något åt detta eller måste vi acceptera att en viss andel av vår arbetskraft kommer att bli sjuka, och kanske dö, av luften de andas på jobb?

Christina Isaxon, arbetsmiljöforskare vid Designvetenskaper, LTH, med fokus på luftföroreningar och deras kopplingar till hälsoeffekter, talar om varför vi fortfarande blir sjuka av luften på många av våra arbetsplatser.

Sidansvarig: