Hoppa till huvudinnehåll

Kan kulturella näringar få oss att förstå samhällsutmaningar?

Var ryms de mänskliga behoven av konst, kreativitet och kultur i de globala hållbarhetsmålen? Inte riktigt någonstans, säger Magali Ljungar-Chapelon, forskningskoordinator vid Designvetenskaper, LTH i en artikel av Future by Lund. Under en workshop vid Konstnärliga fakulteten föreslog hon därför ett nytt kompletterande område att arbeta med – existentiell hållbarhet.

– Publicerad den 8 september 2021

två personer med VR-glasögon sitter med frukt framför sig i ett rum där grönska projiceras på väggar och golv. Foto.
Riktig picknick i en virtuell värld. Bild från Magali Ljungar-Chapelons VR-konstspel: Le Beau, le Laid, le Bon et le Mauvais (2003), en virtuell resa mellan livets höjdpunkter och avgrunder. Foto: Sandra Andersson.

– Existentiell hållbarhet är ett mångtydigt begrepp förknippat med livets essens. Det handlar om att finnas till, träda fram, hålla ut i tid och rum, utvecklas och skapa mening. I den bemärkelsen har existentiell hållbarhet en kulturell, humanistisk och filosofisk innebörd förknippad med grundläggande mänskliga behov och omfattar samtliga hållbarhetsmål, säger Magali Ljungar-Chapelon.

Begreppet testar Magali Ljungar-Chapelon att arbeta med i sin roll som LTH:s koordinator inom Lunds universitets arbete med kultursamverkan.

– Existentiell hållbarhet är en grundförutsättning för att kunna ”förstå, förklara, förbättra”, Lunds universitets ledord. Det förutsätter att människan är fri att utvecklas och beredd att bemöta det föränderliga och oväntade — från det hotfulla till det sublima. Existentiell hållbarhet uttrycks genom markörer i tid och rum, till exempel genom ett konstverk, ett banbrytande vetenskapligt genombrott eller vardaglig interaktion och samtal, säger Magali Ljungar-Chapelon.