Inom ramen för kursen har ett femtiotal studenter genomfört elva projektarbeten där de fördjupat sig i aktuella arbetsmiljötrender och fenomen i arbetslivet. Ett flertal av projekten berör situationen med Covid-19.

– Detta år kändes det naturligt att inom kursen rikta uppmärksamheten mot den pågående pandemin, och min uppfattning är att studenterna har upplevt att det varit intressant och motiverande att så tydligt bidra till insikter för ett så aktuellt fenomen, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Designvetenskaper, LTH, och ansvarig för kursen.

En av rapporterna tar upp diskussionen om förändrade gränser mellan arbete och övrigt liv vid distansarbete. För en del av de intervjuade upplevs det som ett problem att inte längre gå till sitt jobb och sedan kunna gå hem när dagen är slut och ”lämna” jobbet där.

– Denna fysiska förflyttning för att markera arbetsdagens slut har av en av de intervjuade arbetstagarna ersatt med en symbolisk promenad vid klockan fem, säger Malin Cronquist, civilingenjörsstudent i Informations- och kommunikationsteknik och en av författarna till rapporten om distansarbete.

En annan aspekt som skildras i projektarbetet är att hemmet som arbetsplats ibland delas med en partner. Då kan det behövas tydliga gränser för att inte inkräkta på någon annans arbete eller fritid. En av de intervjuade arbetstagarna berättar att de i hemmet utvecklat ett system med skyltar för att signalera när de till exempel sitter i möten.

– När förtroendearbetstid eller flextid blandas med omfattande arbete hemifrån uppstår ofta problem med att individen totalt sett arbetar för mycket. Detta beror till exempel på att arbete mixas med privata aktiviteter, samt på bristande återkoppling och bekräftelse från andra. Resultatet blir ofta stressproblem och utmattning, säger Jonas Borell, arbetsmiljöforskare vid Designvetenskaper, LTH, som organiserar kursen tillsammans med Calle Rosengren.

I rapporten om hemarbete och arbetstid lyfter studenterna fram vikten av att hålla koll på den totala arbetstiden när gränserna mellan arbete och övrig tid är otydliga.

– I viss mån känner studenterna igen sig själva i problematiken med det gränslösa arbetslivet, inte minst just nu när undervisningen sker på distans och det saknas fysiska föreläsningar som ger studiearbetet struktur i tid och rum, säger Jonas Borell.

Ett flertal av projektarbetena belyser hur den förändrade arbetssituationen påverkat såväl effektiviteten som den sociala relationen med kollegorna. Rapporten visar att det digitala arbetslivet har inneburit att en del arbetstagare upplever sig mer effektiva. Samtidigt menar studenterna att de digitala möten som finns ofta har ett tydligt fokus på en konkret arbetsuppgift och innehåller inte mycket utrymme till andra mer sociala diskussioner. Studenterna föreslår att chefer och ledare planerar in lite digitala aktiviteter som mer har formen av socialt umgänge.

– Studenterna ger en tämligen unison bild av att många saknar det där vardagliga snacket med kollegorna, säger Calle Rosengren.

Rapportförfattarna har dock hittat skillnader mellan arbetslivet och sin egen arbetsmiljö. Till skillnad från anställda upplever många att de inte blivit mer effektiva sedan deras studievardag förändrades på grund av pandemin. En förklaring som studenterna lyfter fram är bristande erfarenhet av att självständigt styra upp sin tid och sitt arbete. En annan förklaring handlar om hur den digitala undervisningen är upplagd.

– Aldrig har ett skolarbete känts så aktuellt som det här projektarbetet. Kunskapen känns viktig att ha med mig i min framtida yrkesroll, säger informations- och kommunikationsteknikstudenten Anne Line Gjersem om rapporten ”Digitalisering och arbetsmiljö” som hon skrev tillsammans med sin projektgrupp.