Hoppa till huvudinnehåll

Krisberedskap – mer än stormkök och vevradio

Vad är det just jag behöver för att klara mig om elen försvinner? Har jag mina mediciner nedskrivna någonstans eller finns de bara i den urladdade datorn? Kan min hund följa med ner i skyddsrummet om larmet går?

Jessika Sellergren – Publicerad den 13 December 2022

En person lagar mat över ett stormkök. Foto.
– För lite mindre än ett år sedan blev det köprush på stormkök, dunkar, vattenreningstabletter och vevradioapparater, säger Linda Stjernholm. Hon är doktorand vid Certec och undersöker den nationella risk- och krisberedskapen utifrån ett inkluderingsperspektiv. Foto: Pexels

Frågorna vid en plötslig kris kan vara många. Men hur skapas förutsättningar för ett krishanteringssystem som inkluderar alla människor oavsett förutsättningar?

Linda Stjernholm har nyligen påbörjat sina doktorandstudier i rehabiliteringsteknik vid Certec, LTH. Under sina år som forskarstuderande ska hon studera den nationella risk- och krisberedskapen utifrån ett inkluderingsperspektiv. Hon säger:

– För lite mindre än ett år sedan blev det köprush på stormkök, dunkar, vattenreningstabletter och vevradioapparater. Invasionen av Ukraina satte fingret på vår egen sårbarhet och utsatthet i en värld med snabba vändningar. Men att vara beredd kan handla om mer än att skaffa utrustning – det kan handla om alternativa lösningar till vardagens rutiner, eller att ha kunskap om att olika människor har olika förutsättningar i en krissituation.

Linda Stjernholm berättar att för personer med funktionsnedsättningar kan det vara svårt att förutse och planera inför en kris eftersom det ibland är väldigt specifika behov som möter okända faktorer som elavbrott, översvämning eller evakuering.

– Vi behöver hitta metoder för att fånga upp individens egen kunskap om risker och sårbarheter för att tillsammans skapa strategier för en ökad trygghet, säger hon.

Detta görs nu inom projektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs”, som har som mål att alla människor och deras olika behov ska tas till vara i samhällets krisplanering. Tanken är att om fler involveras i utformandet av samhällets beredskapsplaner så kan fler också använda dem.

Under våren har nuläget inom det nationella krisberedskapsarbetet kartlagts.

– Genom att intervjua kommunernas krissamordnare och representanter från funktionshinderorganisationer över hela landet har vi fått en rätt så bra bild av hur krisplaneringen ser ut på olika ställen, säger Linda Stjernholm.

Nu ska Linda Stjernholm och projektkollegorna genomföra en rad olika workshops för att bygga vidare på den nya kunskapen och hitta beredskapsmetoder som är anpassade efter olika sätt att kommunicera.  

– Det kan till exempel handla om att ta hjälp av taktila föremål eller bildstöd i arbetet för att sänka trösklarna för vissa grupper, säger hon.

Linda Stjernholm. Foto.

Linda Stjernholm

Linda Stjernholm är doktorand i Rehabiliteringsteknik vid Certec, LTH. Med en magister i handikappvetenskap från Högskolan i Halmstad kommer Linda Stjernholm närmast från Helsingborgs stadsbibliotek där hon var projektledare för ett tillgänglighetsprojekt.

Linda Stjernholm i Lunds universitets forskningsportal

Om forskningen

Projektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs” pågår från oktober 2021 till december 2024 och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Medverkande är Chalmers tekniska högskola (Anna-Lisa Osvalder och Bijan Aryana), LTH (Jonas Borell, Charlotte Magnusson, Kirsten Rassmus-Gröhn och Linda Stjernholm) och Furuboda funktionsrätt (Elin Vinblad).

Från passiv mottagare till aktiv resurs – i Lunds universitets forskningsportal