Hoppa till huvudinnehåll

”Lösningen kan vara laglig, men den är inte så trevlig för någon”

Universell utformning handlar om att följa lagar och regler, men också om att ha högre ambitioner än så – som att vilja bidra till en trevlig, estetisk och värdig upplevelse för alla människor. Det menar Emil Erdtman, doktorand i rehabiliteringsteknik och design vid LTH, som nu försvarar sin avhandling ”Universell utformning i praktiken: förståelse, genomförande och samskapande”.

– Publicerad den 14 mars 2024

Foto av ett konstverk som visar en väg framåt.
Emil Erdtman är förutom doktorand också konstnär. Med den egna målningen ”Ljus genom stad” som återfinns på avhandlingens omslag så vill Emil Erdtman berätta om möjligheter och dilemman i stadens design. Här är målningen beskuren.

– Föreställ dig en trappa med en jämn ingång på baksidan av ett hus. Lösningen kan vara laglig, men den är inte så trevlig för någon. För att städer och miljöer ska bli inkluderande på riktigt behövs kreativitet och innovation i designprocesserna, säger Emil Erdtman.

Du har studerat hur olika kommuner använder sig av universell utformning och hur det fungerar. Skiljer sig kommunernas arbete åt?
– Jag har studerat tre kommuner. Arbetet i kommunerna skiljer sig åt rätt så mycket. Jag kunde se att i en av kommunerna som saknade policys om universell utformning så drev personalen den frågan i stället. Drivkraften kom underifrån och det blev konkreta resultat även om det saknades ledningsperspektiv. I en annan kommun som arbetade tillsammans med studenter så föll frågorna bort från ledningshåll eftersom det fanns en uppfattning att studenterna drev de här frågorna så att andra slapp göra det. I ytterligare en kommun så hanterades upphandlingskraven om universell utformning med synsättet att tillgänglighet är mer en belastning än en tillgång, med formuleringar som ”oj, nu måste vi anpassa för dem” i stället för att försöka tänka ”vad bra det här blir för alla”.

Du pratar om samskapande i din forskning. Vad betyder det?
– Samskapande är ett sätt att hitta lösningar tillsammans – tillsammans med kommuner, med funktionshinderorganisationer och i medborgardialoger. I samtal, intervjuer, workshopar och deltagarobservationer skapas lösningarna gemensamt.

Vad tror du skulle hända om kommuner använde ett samskapande i sina verksamheter?
– Den samverkan som olika organisationer och beslutsfattare har är ofta etablerad och formell. Samskapande är däremot en kreativ process där man måste släppa sitt eget och tänka bortom sina egna intressen, och med ganska små medel kan tänka på ett annat sätt. Det innebär att man bortser från sina invanda roller, att man inte deltar som kommunens representant, utan är med i samskapandet utan att luta sig för mycket mot ursprungsrollerna. Samskapande är förstås inte hela lösningen – det finns fortfarande politik, planering och system att förhålla sig till.

Hur vill du att din forskning ska komma till nytta?
– Universell utformning har diskuterats länge, så det är ingen fluga, men hur implementeringen i samhället ska gå till är inte tydliggjort. Min forskning kan komma till nytta hos kommunala verksamheter, inom bland annat samhällsbyggnad, kultur och fritid, till exempel bibliotek. Men även de som jobbar med medborgardialog och har ett etablerat samarbete med organisationer inom exempelvis funktionshinderpolitiken har nytta av att ta del av forskningen.

– Våra tillgänglighetsregler ska följas, men det räcker inte, vi måste gå bortom dem. Det gör man genom att förstå principerna bakom regelverket, och det skulle kunna leda till att alla människor får värdiga upplevelser oavsett vad lagar och regler säger. Det krånglar till det när vi säger ”här har vi en lösning för er som har en funktionsnedsättning”. Vi behöver integrera och inte dela upp människor.


Emil Erdtman försvarar sin avhandling den 15 mars kl 13.15 i Stora hörsalen på Ingvar Kamprad designcentrum (IKDC), Sölvegatan 26 i Lund.

Opponent är docent Kristofer Hansson vid Malmö universitet.

Disputationen kan följas via Zoom:
https://lu-se.zoom.us/j/68906666208

Emil Erdtman. Foto.

Emil Erdtman

Emil Erdtman är doktorand i rehabiliteringsteknik och design vid LTH.
Emil Erdtman — Lunds universitet

Vill du veta mer om forskningen? Kontakta Emil Erdtman:
emil.erdtman@design.lth.se
0739-88 46 76

Avhandling Universell utformning i praktiken: förståelse, genomförande och samskapande kan läsas i Lunds universitets forskningsportal:
Universal design in practice: förståelse, genomförande och samskapande — Lund University

Forskningsresultaten i korthet:

  • Universell utformning kan förstås på flera sätt: som vägledande etisk princip, som en vision om ett jämlikt samhälle och som ett förenande perspektiv. 
  • Att implementera universell utformning innebär flexibilitet, förutsägbarhet och mänskligt stöd. I de tre lokala stadsutvecklingsprojekt som studerades under avhandlingsarbetet var universell utformning vägledande på olika sätt, vilket ger en mångfald av lokala uttryck utifrån situation och kontext.
  • Långsiktigt lärande kräver att projekt ses i sammanhang av sammanflätade processer. Samverkan mellan kommun och funktionshindersorganisationer är ofta formell och etablerad, vilket ger förändringströghet men också förutsättningar för samskapande.
  • Funktionshindererfarenhet bör ses ur ett användarperspektiv. Att hantera personer med funktionsnedsättningar som en begränsad målgrupp bidrar till att handlingsutrymmet inskränks.
  • Relationen mellan begreppen universell utformning och tillgänglighet behöver klargöras. Begreppsmässigt kopplas universell utformning till tillgänglighet som ett målgrupps- och regelorienterat intresse inom planering och förhandling. Forskningen föreslår tillgänglighet för regelefterlevnad och kontroll i nuet, och universell utformning för framtidsinriktat samskapande och innovation.