Hoppa till huvudinnehåll

På jakt efter coronavirus

När pandemin bröt ut fick aerosolforskarna vid LTH ett nytt virus att studera. Arbetet med kräksjuka, influensa- och RS-virus fortsatte på sparlåga – men nu gällde det att snabbt få koll på coronavirusets luftburna egenskaper.

Jessika Sellergren – Publicerad den 18 februari 2022

Sara Thuresson fångar coronavirus. Varje mätning samlar in 2000 ­liter luft, och de partiklar som finns i luften landar i ett prov med vätska som sedan analyseras för virus­innehåll. Foto: Kennet Ruona.

Före coronautbrottet handlade LTH:s forskning om luftburen smitt­spridning främst om virus såsom calici- och influensavirus, men pandemins intåg fick aerosolforskarna att titta mer på det nya viruset. Forskarna misstänkte att coronaviruset – som många andra luftvägsvirus – också kunde spridas som aerosoler och smitta vid inandning. Men de visste inte.

Nu har det gått två år – och forskarna vet betydligt mer.

– Det som var lite kontroversiellt i början av pandemin, men knappast nu längre, är att viruset faktiskt finns i luften i tillräcklig mängd för att sprida smitta. Det har vi kunnat se genom att vi har detekterat SARS-CoV-2 i våra luftprover. Dessutom har det bekräftats av ett stort antal andra forskningsstudier som publicerats under pandemin, säger Sara Thuresson, doktorand i ­aerosolteknologi vid LTH.

Samlat luftprover på sjukhus

I rum med covidsjuka patienter har Sara Thuresson och hennes forskarkollegor samlat in trehundra luftprover med hjälp av ett bärbart aerosolinstrument. Varje mätning samlade in 2000 liter luft, och de partiklar som fanns i luften landade i ett prov med vätska som sedan analyserades för virus­innehåll med en PCR-metod, en mole­kylärbiologisk metod som exempelvis kan användas för att söka efter virus.

– För mig som inte är vårdutbildad och inte van att se sjuka personer var det en omskakande upplevelse. Tidningarnas artiklar om smittotal och dödsfall blev plötsligt väldigt verkliga. Men det var en lättnad att umgås med vårdpersonalen som utstrålade trygghet och optimism, och mötte vardagen med stora doser humor och vänlighet trots allt jobb, säger Sara Thuresson.

Mätningar i patientrum

En vanlig mätdag besökte forskarna ett par olika avdelningar på sjukhuset, bland annat Infektionskliniken, för att identifiera patienter vars rum var möjliga att mäta i. Sedan gjordes ett par tio-minuters mätningar med aerosolinstrumentet i varje patientrum.

Luftproverna visade att coronaviruset fanns i luften, men av de trehundra proverna var det endast omkring tio procent som innehöll virus. Sara Thuresson tror att proverna hade visat andra resultat om mätningarna gjorts i rum hos nyligen insjuknade patienter.

– Virusnivåer hos covidsjuka har visat sig sjunka successivt under sjukdoms­tiden, och många av de patienter som vi mätte hos hade varit sjuka ganska länge och hade därför troligtvis lägre virus­nivåer än om vi mätt tidigare i deras sjukdomsförlopp, säger Sara Thuresson.

– Våra preliminära resultat visar att patientens virusnivåer, avståndet till patienten och ventilationen spelar stor roll för spridningen av smittan. Däremot finns inget tydligt samband mellan vårdprocedurerna och mängden virus i luften, som vid exempelvis vård i respirator, säger Sara Thuresson.

Många obesvarade frågor

Även om resultaten från de två årens pandemiforskning nu börjar visa sig, poängterar Sara Thuresson att det fortfarande finns en stor mängd obesvarade frågor.

– Den närmaste tiden fokuserar vi på att mäta coronavirus i luften under förlossningar, då många födande just nu är sjuka i covid. Men i framtiden vill vi veta mer om virusets överlevnad i luft, hur man kan förklara säsongsvariation och betydelsen av olika smittvägar. Och inte bara för covid utan även för andra virussjukdomar, säger hon.

porträtt av kvinna. Foto.

Sara Thuresson

Sara Thuresson har samlat in luftprover på sjukhus under pandemin. Foto: Kennet Ruona.

Sara Thuressons profil – i universitetets forskningsportal

Forskning om luftburen smittspridning

Forskningen om luftburen smittspridning som pågått under pandemin är till nytta för personal som vårdar patienter med covid-19, och kan ge vetenskapligt stöd till riktlinjer om hur de ska skydda sig mot smitta. Forskningen är också viktig för att öka kunskapen hos allmänheten för att minska smittspridningen i samhället. Aerosollaboratoriet vid LTH håller just nu på att utrustas med nya klimatkammare som bland annat möjliggör studier om varför många virus sprids mer effektivt vintertid.

Forskningen är finansierad av bland andra AFA och FORMAS och görs i samverkan mellan LTH, Infektionskliniken i Lund och Malmö, samt Klinisk virologi vid Lunds universitet.

Artikeln är publicerad i LUM #1 2022.