Sotets påverkan på hälsa och miljö i fokus på workshop
Sot bildas främst av mänskliga aktiviteter genom ofullständig förbränning av organiskt material. Partiklarna kommer från transporter drivna av fossila bränslen, men också från vedeldning och levande stearinljus. Men hur farligt är sot? Hur ska man mäta det, och vilka gränsvärden bör gälla?
Erik Andersson – Publicerad den 27 april 2023
Workshopen Black Carbon (Soot) Air Pollution – Measurement, Sources, Fate, and Regulation drog fulla hus. Doktorander, forskare, representanter från kommuner, forskningsinstitut och industrin – alla medverkade för att lyssna på den senaste forskningen om sot. Även Naturvårdsverket hade en representant på plats. Workshopen arrangerades av LTH:s profilområde Aerosoler tillsammans med EU-projektet Aeromet II och forskningsinstitutet RISE.
De allra minsta partiklarna särskilt farliga
Ur hälsosynpunkt är sot något som bör tas på stort allvar. Vid inandning av sot är det de allra minsta partiklarna i nanometerstorlek som är speciellt farliga. Om detta berättade Ulla Vogel, forskningsledare på Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø i Köpenhamn och en av årets hedersdoktorer vid LTH. Ulla Vogel förklarade att dessa ultrafina partiklar når allra längst ner i lungorna, in i alveolerna. Där kan de i värsta fall ge upphov till inflammationer som ökar risken för både cancer, fibros och olika hjärt- och kärlsjukdomar.
Andra ämnen som diskuterades var till exempel hur sot påverkar den globala uppvärmningen, det pågående arbetet med ett gemensamt EU-regelverk kring luftföroreningar och hur en kommun jobbar för att analysera luften i tätbebyggda områden.
Om luft i Almedalen
LTH:s profilområde Aerosoler arrangerar i år ett panelsamtal om luft i Almedalen:
Viktigt med samarbete om sot inom EU
Workshopen den 26 april samlade en stor internationell publik, med deltagare från Sverige, Danmark, Norge, Grekland, Frankrike och Tyskland. Flera betonade hur viktigt det är med ett nära samarbete inom EU kring sot och partiklar i luften. Det kan till exempel gälla jämförelse av olika mätinstrument och hantering av de enorma mängder data som produceras. En annan viktig aspekt är att ha en gemensam infrastruktur. Erik Swietlicki från Fysiska institutionen gav exempel på detta genom att berätta om ACTRIS, en modern europeisk forskningsinfrastruktur inom atmosfärsforskningen. Här finns mer information om ACTRIS och den nya satsningen ACTRIS-ERIC.