Att vi nu befinner oss i en stor smittspridningskris där alla delar av samhället är påverkade är inget som gick att förutspå i somras då en kunskapsrapport om Sveriges läkemedelsförsörjning och beredskapsarbete publicerades.

På uppdrag av Socialstyrelsen har forskare kartlagt både den nationella försörjningen av läkemedel och beredskapsläget i landet och tagit fram förslag till åtgärder för en säkrare läkemedelsförsörjning.

– I dagsläget finns ingen myndighet som har en helhetssyn över de läkemedel som finns i landet eller ett övergripande ansvar för Sveriges tillgång till mediciner. Det finns heller ingen som har det nationella uppdraget att säkerställa läkemedelsförsörjningen vid kris, höjd beredskap och krig, säger Eva Leth, projektledare för den treåriga studien och forskningsrapporten.

Fram till 2009 och den statliga avregleringen hade Apoteket AB det nationella ansvaret för medicintillgången. Någon annan aktör gavs inte detta ansvar efter avregleringen.

Tillgång till läkemedel är nödvändig för i princip all hälso- och sjukvård. Samtidigt rapporterar Läkemedelsverket om ett ökande antal restsituationer. Eva Leth beskriver läkemedel som en handelsvara i ett globalt flöde som påverkas av marknadskrafter, handelshinder och geopolitik. Det går inte att garantera att de mediciner vi behöver alltid finns tillgängliga.

– Om vi inte tar behovet av en nationell beredskapsstruktur för läkemedel på allvar nu kan vi hamna i en situation där vi står utan mediciner till de som behöver, säger Eva Leth.

Doktorand och krisberedskapsstrateg
Eva Leth är extern doktorand på LTH med forskningsfokus på krisberedskap och civilt försvar. Hon är också krisberedskapsstrateg inom Region Skåne. Tillsammans med ett trettiotal sakkunniga inom områden som medicin, juridik, transport, logistik, säkerhet och beredskap, har Eva Leth och hennes forskarkollegor bland annat studerat Sveriges alla regioner.

– Vi lyfter behovet av ett nationellt ansvar för försörjning av läkemedel, sjukvårdsmateriel, nutritionsprodukter, speciallivsmedel, blodförsörjning och relaterade IT-system. Studien visar också att vi behöver trygga vår beredskap genom en buffert av läkemedel i omsättningslager, säger Eva Leth.

Nu i den pågående pandemin hamnar frågorna om beredskap och läkemedelsförsörjning i ett skarpt läge. Snabba lösningar måste presenteras.

– Med anledning av coronakrisen har ­regeringen alldeles nyligen gett Läkemedelsverket ett tidsbegränsat uppdrag att säkerställa tillgången till läkemedel, säger Eva Leth.

I uppdraget ingår att upptäcka sårbar­heter i logistikkedjan för läkemedel och undersöka möjligheter för apotek och medicin­grossister att lagerhålla läkemedel i särskilda förråd.

Är det klokt att hamstra?
Men hur ska vi själva tänka kring vår beredskap i coronatider? Är det klokt att bunkra mediciner och hamstra mat?

Eva Leth menar att även om vi i Sverige har blivit beredskapsmedvetna så är det svårt att förutsäga vilka utmaningar vi står inför. Hon hänvisar till MSB:s tips på hem­beredskap som exempel på vilka förberedelser vi själva kan göra.

– Vatten, mat och värme står högt på beredskapslistan, men i lagom mängd och utan att tömma varuhyllorna i affären. Det är också bra att ha lite framförhållning gällande sin egen medicinering och inte vänta med att hämta ut sitt läkemedel tills sista kartan eller tabletten tagit slut, säger Eva Leth.

Texten ”Vår beredskap behöver styras upp” är publicerad i LUM, 2020-04-01.

Läs också krönikan ”Kontinuiteten måste regleras” av Eva Leth i Läkemedelsvärlden 2020-04-02.

Mer om forskningen:
Eva Leth eva.leth@design.lth.se